Kiss + kiss = bajs
2012-05-27




Då har man varit förälder i snart två år och det är nu dags för den nästan obligatoriska Nu-är-jag-pappa-och-har-iakttagit-en-massa-saker-som-nybliven-förälder-blogbagen. På två år hinner det hända väldigt mycket, speciellt med ett litet barn, och även om det gamla överanvända uttrycket "Tiden går så snabbt" verkligen stämmer så känns det även sjukt länge sedan dottern började gå trots att det inte är mer än tolv månader sedan. De enormt fantastiska sakerna jag iakttagit (och som jag är heeeelt övertygad om att ni kommer tycka är lika enormt fantastiska) är ganska skilda i sin natur och jag presenterar dem därför i någon slags lista för att slippa lägga en massa tid på att skriva fyndiga och genomtänkta övergångar för att binda samman de olika delarna. Allt som allt blev det ganska mycket så jag kommer att dela upp listan på tre stycken blogbags så bli inte ledsna för att jag inte ventilerar mina åsikter angående "hen" direkt, det kommer :) Så med det sagt så är det väl egentligen lika bra att köra igång direkt.

1. SVORDOMAR
Varför får barn inte svära? Föräldrar, lärare, pensionärer och annat löst pack är sjukt oroliga för att deras små änglar ska råka yttra några av de förbjudna orden. Fan! Skit! Göran Kropp! Till sist kommer ju de små liven att springa runt och ösa ur sig alla de här bokstavskombinationerna samt ett helt gäng andra som du som mossig vuxen inte ens kommer att förstå utan en sökning på internet. Vad är då det stora problemet om de börjar säga dessa ord några år tidigare än den tidpunkt där du tappar din inbillade kontroll över din längdhandikappade avbild? Vi snackar ju inte om första fyllan här direkt, svärord lämnar inga fysiska men. Innan alla förfärade föräldrar där ute imploderar av fasa vill jag också påpeka att jag endast talar om svordomar här och inte skällsord. Jag tycker inte att barnen ska springa runt och kalla varandra för Göran Kropp, men om man trillar ner från ett träd när man leker "Mullvaden Mats som ville vidga sina vyer" så kan jag tycka att det är ok att avfyra en svordom. Göran Kropp! När de små liven väl börjar med skällsord, och framför allt när de blir så fräcka att de riktar dessa mot sina föräldrar, så har jag ett trumfkort som jag ska spara. Oavsett vad jag blir kallad så kan jag alltid säga: "Jag sätter på din morsa!"

2. NUMMER 1 OCH 2
Det verkar av någon anledning gå inflation i bajsböcker och bajs-tv nu och jag kan inte riktigt förstå var denna trenden kommit ifrån. Vad jag kan tänka mig är att The Man (i detta fallet "Kiss- och bajsrådet") försöker att "avdramatisera" hela bajsgrejen för dagens barn, varför man nu skulle vilja göra det? Det enda andra jag kan tänka mig annars är att "Kiss- och bajsrådet" har fått för sig att det finns en lucka i det svenska folkets kiss- och bajskunskaper och därför försökt att råda bot på detta genom att utbilda nästa generations bajsexperter genom tv och litteratur. I en av dotterns böcker hittade jag t ex den här bilden på blommor som äter bajs, och kombinerat med den fantastiska skickligheten som tecknaren besitter (jag kallar själv denna stilen för "Sunkig svensk hippietecknar-teknik") uppstår något alldeles fantastiskt inom bajspedagogik (oftast förkortat BajsPedo).

Ett annat exempel är "Det var det fräckaste" som är en omåttligt populär barnbok om en mullvad som har blivit bajsad på huvudet och även denna bok återfinnes givetvis i vår boksamling. Vidare så går det ett program på Bolibompa som heter Biss och Kajs (låt inte titeln lura er, det handlar faktiskt om kiss och bajs) och består av en person i en brun bajskorvsdräkt (kajsborvsdräkt?) och en annan person i en gul blobbdräkt (som alltså ska representera kiss) och, ja, det är programmet. Det finns (har jag hört...) en väldigt "avdramatiserande" film med två tjejer och en kopp, den skulle man kanske börja visa för dagens barn? Efter att ha sett den tror jag garanterat att de kommer ha en annorlunda relation till bajs än de hade tidigare.

Men varför vill man då ta bort det roliga med bajs (om det nu är detta man försöker att göra)? Kiss-och-bajsåldern måste ju vara guld för varje förälder (längtar själv innerligt efter att dottern ska komma dit, om hon nu gör det). Det räcker med att man säger "bajskorv" så är man världens roligaste pappa. Snacka om tacksam publik liksom. Jag kan själv inte minnas att vi hade så mycket bajslitteratur på min tid och jag tycker ändå att jag har en väldigt hälsosam relation till bajs. Precis som (nästan) alla andra så är jag inte speciellt lockad av att varken röra, lukta på eller äta bajs; men när jag dumpat mitt svaveldoftande avfall i närmsta vattenklosett så måste jag förstås kolla på min bedrift innan den spolas ner (något min fru absolut inte kan förstå). Jag antar att endast framtiden kan avslöja vad detta kiss- och bajsöverflöd kommer att leda till.

Så det blir väl lagom att ta en paus här för denna gången eller vad tycker ni? Nästa gång ska det pratas lite om föräldrar och knasiga saker som de kan få för sig att säga. Var inte rädda för att lägga en kommentar. Vad är t ex era favoritsvordomar? Brukar ni titta i toaletten innan ni spolar? Glöm inte heller att följa mig på Twitter för fan (https://twitter.com/sandbag_se), där är det kul nästan jämt!

Till Blogbag

Kommentarer





THE BOOK OF SANDBAG

Köp den nu!